✕ Stäng

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning är en vanlig ätstörning i Sverige och präglas av episoder då du äter en stor mängd mat under en kort tid. Känslor av skam, skuld och äckel efter en episod är faktorer som triggar en ond spiral och triggar nya episoder. Depression, nedstämdhet och ångest hör också till hetsätningsstörning. Ju tidigare du söker behandling desto snabbare kan du tillfriskna.

Redaktionen
Senast uppdaterad 11 april 2018
Hetsätningsstörning

Vad är hetsätningsstörning – BED?

Hetsätningsstörning kan vara den vanligaste formen av ätstörning i Sverige. Det uppskattas att omkring 1,5 procent av befolkningen är drabbad men kan vara så mycket som 4 procent. Trots det har hetsätningsstörning inte fått lika stor uppmärksamhet som de mer välkända ätstörningarna anorexi och bulimi.

Hetsätningsstörning, som på engelska heter Binge Eating Disorder (BED), liknar bulimi med episoder av att överäta. Skillnaden mellan de två störningarna är att personer med hetsätningsstörning inte kompenserar för intaget av mat med metoder som kräkningar, laxermedel eller överdriven träning.

I dagens samhälle med stor tillgång till relativt billig mat är det många som överäter ibland. Det som gör hetsätning till en ätstörning är framförallt kopplingen till de starka skuld- och skamkänslorna som kommer efter en ”episod”, känslan av att förlora kontroll över matintaget och det upprepade, återkommande hetsätningsepisoderna.

Många vet inte om att hetsätningsstörning är en sjukdom som det finns behandling för.

Symptom vid hetsätningsstörning

Personer med hetsätningsstörning präglas av låg självkänsla och är ofta också drabbade av depression eller nedstämdhet. Personen är överdrivet fixerad vid kroppsform och vikt i sin självkänsla. Hetsätningsstörning är också kopplat till isolering som påverkar det sociala umgänget, ångest, fobier, självmordstankar och alkoholberoende.

Ju längre man har lidit av sjukdomen desto högre är risken att man är överviktig. Men man behöver inte vara överviktig för att ha hetsätningsstörning, det kan vara en anledning varför många inte söker hjälp då de känner att problemet inte är ”allvarligt nog”.

En hetsätningsepisod präglas av:

  • Intag av en stor mängd mat under en relativt kort period
  • Förlorad kontroll över matintaget
  • Äter tills man är obehagligt mätt
  • Äter även om man inte känner fysisk, kroppslig hunger
  • Äter ofta ensam på grund av skamkänslor, leder till social isolering
  • Känslor av äckel, depression och skuld efter en episod
  • Episoder inträffar minst en gång i veckan under tre månader

 

Hetsätningscykeln ser ofta ut såhär

En person med hetsätningsstörning kämpar ständigt med att låta bli att äta. Det är oftast kopplat till något de tycker är ”ohälsosamt” som socker, fett, salt, kolhydrater.

När man förbjuder sig själv från att äta vissa saker och skippar måltider sjunker blodsockret vilket ger starka känslor av sug efter något sött eller den mat man förbjuder sig själv.

Suget växer sig till en större och större press som leder till att man tillslut hetsäter en överdriven mängd mat.

Känslor av skam och skuld efter en episod driver personen till att försöka på nytt ta kontroll över sitt ätande och igen förbjuda sig själv från att äta viss mat och cykeln upprepar sig själv. Hela cykeln sätter kroppens naturliga hunger- och mättnadssystem ur balans.

Hetsätning används ofta som en metod för att trösta sig i svåra situationer eller stress. Det kan också vara ett sätt att avleda eller distrahera från svåra känslor man inte orkar ta itu med.

 

Riskfaktorer – dagens skönhetsideal sätter orealistisk standard

Vissa av riskfaktorerna listade nedan är nära kopplat till hetsätningsstörning och kan uppstå antingen som följd av ätstörningen eller som en trigger (depression, ångest, ensamhet).

  • Låg självkänsla
  • Depression
  • Ångest
  • Ensamhet
  • Känslan av att ha förlorat kontroll i någon del av livet
  • Perfektionist-personlighet
  • Svårigheter att uttrycka känslor
  • Stark betoning på vikt och kroppsform som skönhetsideal i samhället
  • Ärftlighet
  • Stress, familjekonflikter
  • Trauma (kan vara sexuellt trauma eller förlorat en närstående, etc)

 

Behandling – självhjälp, terapi, ätstörningsmottagningar

Ju tidigare du söker vård desto bättre, tidig behandling ökar chanserna för snabbare tillfrisknande.

Du kan vända dig till exempelvis ungdomsmottagning, vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller speciella ätstörningsmottagningar om du tror att du lider av hetsätningsstörning. Där får du först gå igenom en noggrann utvärdering, sedan påbörjas behandling som kan ta olika former.

Läkemedel som antidepressiva mediciner kan användas vid hetsätningsstörning och kan ha en hungerdämpande effekt. Terapiformer som KBT och IPT har visat sig effektiva och kan ges antingen individuellt, i grupp eller via internet. Oftast pågår behandlingen under omkring sex månader med regelbundna träffar och uppföljning.

Dagvård vid en särskild ätstörningsmottagning sker några dagar i veckan och inkluderar olika gruppaktiviteter med andra personer som också lider av en ätstörning. Det kan innebära att man lagar mat och äter tillsammans.

Att behandla övervikt är inte det huvudsakliga syftet med behandling av hetsätningsstörning men mot slutet av din behandling kan du få hjälp av din behandlare att även påbörja överviktsbehandling. Du kan också få hjälp av en dietist för att strukturera din matrutin.

Självhjälp

Självhjälp i former av böcker eller information på nätet är viktigt för att du ska lära dig mer om hetsätningsstörning och vad som händer i din kropp. Du kan också få hjälp och stöd via olika stödföreningar som har anonyma chattar. Läs mer om självhjälp här.

Redaktionen
Publicerad 10 februari 2018, senast uppdaterad 11 april 2018

Senaste Nytt