Hur munnen påverkas av ätstörning beror självklart på typen av ätstörning patienten lider av och vilka vanor denne har. Att äta och dricka mindre och att kräkas påverkar kroppen på många sätt.

Om du äter och dricker mindre samt kräks kan det leda till uttorkning. Detta kan uppstå redan i ett tidigt stadie av ätstörningsproblematik. Det påverkar även hur mycket saliv som bildas och även salivens sammansättning. Muntorrhet leder i sin tur till ett sämre skydd mot andra tandsjukdomar.

Ju längre en ätstörning pågår desto större är risken för problematik med följdsjukdomar i munhålan. Hur en patient drabbas beror på vilken typ av sjukdom, sjukdomens omfattning och patientens individuella förutsättningar och vanor. De individuella matvanorna påverkar hur problematiken i munhålan beter sig. Den som kräks eller förtär sur mat och dryck, med lågt PH-värde, riskerar att drabbas av frätskador på tänderna.
– Patienter som lider av ätstörningar kan på grund av kräkningar och sura uppstötningar få frätskador på tänderna. PH-värdet på magsaften är låg och orsakar skador på tänderna, säger Maria Jarkander, verksam som tandläkare och specialist inom pedodonti i Stockholm.

Frätskador på tänder, så kallad erosion, är ett resultat av kemisk påverkan och har till skillnad från ett kariesangrepp inget med bakterier att göra. Tanderosion gör att tandens emalj mjuknar och fräts bort av syror. Om dessa syraangrepp pågår under lägre tid kommer tanden att bli både kortare och tunnare, till slut kommer den även att få en gulaktig färg. Frätskador kan även leda till ilningar i tänderna och i värsta fall kan även tandens rötter skadas och tanden dö. Patienter som lider av ätstörningar får ofta sura uppstötningar vilket i sin tur också kan orsaka frätningar.

Om ätstörningarna pågår under längre tid och patienter lider av undernäring kan det vara svårt att upprätthålla en god munhygien, vilket i sin tur då kan leda till inflammationer och blödande tandkött. Ytterligare problem som personer som lider av ätstörningar kan drabbas av är huvud- och ansiktsvärk och förstorade spottkörtlar.

Den främsta orsaken till problematiken är ett annorlunda kostintag. Det bästa sättet att uppnå god munhälsa är en lyckad ätstörningsbehandling eftersom nyckeln till god munhälsa är ett normalt mat- och dryckesintag.

Det är viktigt att hålla tänderna rena för att undvika risken för kariesangrepp och hål. Däremot är det viktigt att inte borsta tänderna i samband med kräkningar eller måltider, utan vänta upp till en timme för att inte slita mer på tänderna.
– Det är viktigt att vänta med att borsta tänderna efter en måltid då man ätit något surt eftersom man annars sliter extra på den uppmjukade emaljen, säger Maria Jarkander.

Borsta tänderna noggrant, använd en mjuk tandborste och en tandkräm som inte slipar för mycket på tänderna men som innehåller mycket fluor. Det är också viktigt att dricka mycket vatten, det sköljer bort det låga PH-värdet i munnen och är också bra mot muntorrhet.

Det är många som lider av ätstörningar som helst undviker att gå till tandläkaren. Det är inte ovanligt att känna oro inför ett besök hos tandvården men det är mycket viktigt att gå på regelbundna kontroller, inte minst för personer med ätstörningar. Att om möjligt berätta för tandvården så tidigt som möjligt om sjukdomen gör att en behandlingsplan kan sättas upp och att den hjälp som behövs för att minska risken för tandskador kan ges.

Både personer har eller har haft en ätstörning kan som följd av sjukdomen ha problem med frätskador. Personer som lider av ätstörningar kan vara berättigade ett statligt ekonomiskt stöd, särskilt tandvårdsbidrag, för att förbättra tandhälsan under en begränsad tid.