✕ Stäng

Ortorexi – är du sjukligt hälsosam?

En ortorektiker har en besatthet av nyttig mat och träning, vilket påverkar resten av livet. Det är inte hur mycket du tränar eller hur nyttigt du äter som avgör om du har en ätstörning, utan hur dåligt du mår när du inte följer det schema som du har satt upp.

ortorexi – är du sjukligt hälosam?Vad är ortorexi?

Ortorexi är en relativ ny ätstörning som innebär att du är tvångsmässigt övernyttig när det gäller framförallt mat, men ibland även träning.

Många är drabbade – även hälsoprofessioner

Det finns vissa studier som har kommit på senare år som visar att 6-7 procent av befolkningen har ortorexi. Men det behövs fler studier för att säkerställa detta.

Studierna visar också att de flesta som är drabbade arbetar inom hälsa och friskvård. Bland hälsoprofessionerna är siffrorna upp mot 30 procent.

– Detta blir då ganska tokigt när vi får råd av personliga tränare och dietister som lider av ortorexi. Det blir det svårt för konsumenten att veta vad som är bra och dåliga råd, säger ortorexiexperten Yvonne Linn till Tv4.

Symptom är en besatthet om nyttig mat och träning

Vid ortorexi är du fixerad av en hälsosam livsstil. Till den största delen innebär det att du är fixerad vid nyttiga livsmedel, men det brukar också inkludera en överdriven träningsmängd.

Detta gör att det blir svårt att behålla ett socialt liv då kosten och träningen tar över.

Mat

En ortorektiker kan inte äta ett livsmedel som hen anser vara onyttigt utan att må dåligt. Till skillnad från en anorektiker så tittar ortorektikern mer på kvaliteten i maten än på kalorierna.

Exempelvis äter en ortorektiker på fasta tider, säg var tredje timme. Och det du äter är väldigt klart och tydligt och oftast bestämt i förväg.

Att äta vit pasta, vitt ris och så vidare finns inte i en ortorektikers värld utan istället är det bulgur, quinoa och liknande som gäller.

Andra vanliga livsmedel är kyckling utan skinn, keso och kesella. Generellt är det en överkonsumtion av protein och underkonsumtion av kolhydrater.

Träning

Att träna ett par gånger i veckan är normalt, men när du börjar träna två till tre gånger per dag så kan man börja misstänka att det går till överdrift.

Men det är inte hur mycket du tränar som avgör om du har ortorexi utan ditt förhållande till träningen.

Du ligger i riskzonen om du inte kan hoppa över ett träningspass utan att må dåligt.

När har det gått för långt än att bara vara hälsosam?

Att vara hälsosam är självklart bra. Det är bra att välja hälsosam mat och att röra på sig. Det gör att du lever längre, blir piggare och mår bättre.

Så länge det inte blir till en överdrift och det inte påverkar ditt liv negativt så är din hälsosamhet sund.

Men en person som lider av ortorexi mår inte bra. Du känner dig ledsen, har ångest och depressioner. Och du isolerar dig socialt.

Du kan inte heller bryta dina egna regler du har satt för dig själv när det gäller mat och träning utan att må dåligt.

Ingen egen diagnos

Ortorexi är inte en egen diagnos utan räknas till ätstörningen UNS, ätstörning utan närmare specifikation.

Du får denna diagnos när man inte kan specificera vilken typ av ätstörning det handlar om, men att du har ett sjukligt beteende till mat, kropp, vikt eller träning.

Sök vård och hjälp

Misstänker du att du har ortorexi så ska du söka vård.

Är du ung kan du söka vård på BUP eller på din ungdomsmottagning. Är du vuxen ska du kontakta din vårdcentral för att få en remiss till en ätstörningsklinik.

Behandling

Behandling sker med hjälp av terapi, träningsreglering, utbildning och kostrådgivning.

Senaste Nytt