Olika typer av ätstörningar
Om dina tankar på mat, kropp och vikt får så mycket uppmärksamhet att det påverkar ditt liv så kan du lida av en ätstörning. Men ätstörningar kan se väldigt olika ut, och vissa syns inte heller på din kropp. Det handlar istället om dina tankar och ditt förhållande till din kropp.
Anorexia Nervosa
Ätstörningen anorexi innebär att du svälter dig själv. Därför kan anorexi vara livshotande om den inte behandlas.
Eftersom anorexi innebär att personen blir underviktig är sjukdomen lätt att upptäcka hos andra men svår att inse hos den som är drabbad. Ofta ser inte anorektikern att hon/han är för smal.
Bulimia Nervosa
Bulimi är hetsätning med kompensation. Kompensationen kan exempelvis vara kräkning, diet, träning eller laxermedel.
Bulimi kan vara svår att upptäcka eftersom personer som lider av bulimi ofta är normalviktiga. Därför kan sjukdomen pågå i många år innan någon reagerar.
UNS, hetsätningsstörning och ortorexi
UNS, ätstörningar Utan Närmare Specifikation, kan se ut på väldigt många olika sätt.
Det finns nämligen många personer som har ett problematiskt förhållande till mat och till sin kropp men som är svåra att definiera och sätta diagnos på. Dessa personer får diagnosen UNS.
Många som får diagnosen UNS lider av en hetsätningsstörning, ortorexi eller av en mildare variant av anorexi eller bulimi.
Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning är en sjukdom som liknar bulimi eftersom hetsätningarna finns där.
Skillnaden är dock att de som lider av en hetsätningstörning inte gör av med maten genom kräkning, bantning eller träning så som en bulimiker gör.
Detta leder ofta till att de som lider av en hetsätningsstörning blir överviktiga. Läs mer om hetsätningsstörning här.
Ortorexi
Ortorexi/träningsnarkomani ligger också under diagnosen UNS.
En person som lider av ortorexi har ett sjukligt begär av att vara hälsosam. Detta genom att träna överdrivet och/eller äta extremt hälsosamt.
De som lider av ortorexi kan inte släppa kontrollen över träningen eller den sunda maten. Vilket leder till ett problematiskt förhållande till kropp, träning och mat och till väldigt mycket ångest.
Sök hjälp
Det går att bli frisk och det finns bra hjälp att få.
Ju tidigare du söker hjälp desto lättare blir det också att bli frisk. Vänta därför inte med att söka hjälp bara för att du tänker att ”det inte är så farligt”.
Är du under 18 år kan du söka hjälp på en ungdomsmottagning, vårdcentral, skolhälsovården och BUP. Om du är vuxen kan du besöka en vårdcentral och där få en remiss till en ätstörningsmottagning.
Det finns också möjlighet att söka hjälp direkt utan remiss. Men detta varierar beroende på vilket län du bor i. På Frisk & Fri kan du se hur ditt läns vårdenheter ser ut.
