En gemenskap har bildats bland användare som ger råd och tips till varandra för att fortsätta med sitt hälsoskadande beteende. I Sverige används ibland begreppet ”pro-ana” för att beskriva rörelsen. Användarna är ofta anonyma, med annat namn och bild, för att undvika att familj och vänner upptäcker deras ätstörningar via sociala medier.

Instagram förbjöd därför ord som ”thinspiration” (ungefär ”magerinspiration” eller ”tunnhetsideal”) och ”thighgap” (glipa mellan låren, ett vanligt ideal bland personer som strävar efter att vara ohälsosamt tunna). När dessa ord användes som hashtaggar togs de bort och orden kunde heller inte sökas i appen.

Resultatet blev tyvärr att användare ändrade orden en aning (till exempel ”thygap” istället för ”thighgap”). Förbudet fick också fler oväntade negativa effekter. Gemenskapen blev starkare bland pro-ana gruppen. Bilderna fick mellan 15-30% mer gilla-markeringar och kommentarer när de modifierade hashtaggarna användes. Dessutom publicerades mer bilder om självskadebeteende och självmordstankar under dessa taggar.

Forskarna bakom granskningen av Instagrams förbud ger ett förslag till förbättring. Istället för att göra det omöjligt att söka bland taggar som relaterar till självskadebeteende kan en sökning bland sådana ord leda direkt till information om vart en person kan vända sig för att få hjälp med sin ätstörning.